Appendix 7: Varför Skapades Vi?

          Vi är här i denna världen för att vi begick ett förskräckligt brott, och detta liv är vår chans att rädda oss själva, fördöma vårt brott, och åter förena oss med GUDs rike.

Det hela började för några biljoner år sedan, när "en tvist uppstod i det Himmelska Samfundet" (38:69). En av de högt rankade varelserna, Satan, hyste högdragna tankar om att hans av Gud givna krafter, kvalificerade honom till att vara en gud vid sidan av Gud. Han utmanade därmed GUDs absoluta auktoritet. Satans idé var inte bara hädisk, den var också felaktig - endast Gud, och ingen annan, har kvalifikationerna och förmågan att vara en gud. På grund av Satans hädelse uppstod en splittring inom det Himmelska Samfundet, och alla i GUDs rike klassificerades i tre kategorier:

1. Änglar: varelser som upprätthöll GUDs absoluta auktoritet.
2. Jinner: Varelser som höll med Satan; att han är kapabel till att vara en "gud".
3. Människor: Varelser som inte bestämde sig; de lyckades inte bestämma sig helt vad gäller GUDs absoluta auktoritet.

Den Barmhärtigaste

Änglarna förväntade sig att Gud skulle bannlysa de varelser som inte upprätthöll Hans absoluta auktoritet (2:30). Men Gud är Barmhärtigast; Han beslutade att ge oss en chans till att fördöma vårt misstag, och informerade änglarna om att Han visste vad de inte visste (2:30). Gud visste att vissa varelser förtjänade en chans till att återtagas.

Om man påstår sig kunna flyga ett plan, finns det inget bättre sätt att testa ditt anspråk än att ge dig ett plan och be dig flyga det. Det är precis vad Gud beslutade att göra som svar på Satans anspråk. Gud skapade sju vidsträckta universum, och informerade sedan änglarna om att han utnämnde Satan till en gud på den ytterst lilla smolken kallad "Jorden" (2:30). De Koraniska redogörelserna förknippade med utnämningen av Satan som en temporär "gud" (36:60), bekräftar tidigare skrifter.

GUDs plan krävde att döden skapades (67:1-2), och att människorna och jinnerna därefter fördes in i denna världen. På så sätt börjar de om från början, utan några förutfattade meningar, och har fullständig frihet till att upprätthålla GUDs absoluta auktoritet eller Satans polyteistiska teori. För att kunna fatta detta viktiga beslut, får varje människa ett budskap från Gud som förespråkar Hans absoluta auktoritet, liksom ett budskap från Satan som förordar hans polyteistiska principer.

Du, Lucifer, sa i ditt hjärta: "Jag kommer att bestiga himmlarna. Över GUDs stjärnor. Jag kommer bestiga att min tron. Jag kommer att ta mitt säte på Federationens Berg, i de Norra trakterna. Jag kommer att komma ner genom toppen av molnen; jag kommer att vara som Den Högste!" (Jesaja 14:13-15)

Djävulen tog sedan Jesus på ett väldigt högt berg, och visade honom alla kungadömen i världen i all dess prakt, och lovade: "Allt detta kommer jag att ge dig, om du faller ned på knä i högaktning inför mig." Till detta svarade Jesus, "Bort med dig Satan! Skriften säger: 'Du ska dyrka Herren din Gud; ENDAST Honom skall ni högakta'." (Matteus 4:8-10) & (Lukas 4:5-8)

För att ge oss ett försprång, samlade Den Barmhärtigaste alla människor inför Sig innan Han skickade oss till denna världen, och vi vittnade om att endast Han är vår Herre och Mästare (7:172). Därför är upprätthållandet av GUDs absoluta auktoritet en naturlig instinkt, som är en naturligt integrerad del i alla människor.

Efter att ha satt rebellerna i döden, placerades människornas och jinnernas själar i ett speciellt förvaringsrum. Gud skapade sedan de passande kropparna, för att förse jinnernas och människornas själar med bostad under testperioden. Den första jinnkroppen skapades av eld, och Satan tilldelades den kroppen (15:27). Den första människan skapades av jordlig materia, lera, (15:26), och Gud anvisade den första mänskliga själen till den kroppen. Den gudomliga planen krävde att änglarna skulle tjäna människorna på jorden - vakta dem, driva vinden och regnet åt dem, fördela provianter, o.s.v. Detta förklaras i en liknelse i Koranen: "Er Herre sade till änglarna, 'Fall ned i prostrering inför Adam'." Satan vägrade förstås att ha någonting med betjäningen av den mänskliga rasen att göra (2:34, 7.11, 17:61, 18:50, 20:116).

Medan Adams kropp förblev på jorden, gavs den riktiga personen, själen, tillträde till Himlen i det yttersta universumet. Gud gav Adam vissa befallningar, som representeras av det förbjudna trädet, och Satan utsågs till Adams följeslagare för att framföra sitt sataniska budskap till Adam. Resten är historia.

Varje gång som en människa föds, anvisas en mänsklig person det nya barnet från förvaringsplatsen av själar. Gud anvisar själarna enligt Sin kunskap (26:68). Alla själar förtjänar att anvisas en viss kropp, och leva under vissa omständigheter. Endast Gud vet vilka själar som är goda och vilka själar som är onda. Våra barn anvisas våra hem enligt GUDs plan.

En fristående jinnsjäl anvisas också den nya människan för att representera Satans budskap. Medan den fysiska jinnkroppen fortplantas via föräldrajinnerna, är en jinnsjäl en fristående individ. Jinnerna är Satans avkomlingar (7:27, 18:50). Den anvisade jinnen stannar hos människan från födseln till döden, och fungerar som huvudvittne på Domedagen (50:23). En kontinuerlig debatt äger rum i våra huvuden mellan människosjälen och jinnsjälen tills båda övertygats om en ståndpunkt.

Den Första Synden

I motsats till allmän tro, var "Den Första Synden" inte när Adam kränkte GUDs lag, när han åt av det förbjudna trädet. Den första synden var när vi misslyckades upprätthålla GUDs absoluta auktoritet under den Stora Tvisten. Om den mänskliga personen övertygar sin jinn-kompanjon om att fördöma den första synden, återtas båda varelserna in i GUDs eviga rike på Domedagen. Men om jinn-kompanjonen övertygar människan om att upprätthålla Satans idoldyrkande ståndpunkt, förvisas båda varelserna från GUDs rike för evigt.

Satans inkompetens som "gud" har redan bevisats genom spridningen av kaos, sjukdom, olyckor, misär och krig överallt i hans herravälde (36:66). Å andra sidan ställs de människor som fördömer Satan och upprätthåller GUDs absoluta auktoritet, och avstår från att idolisera kraftlösa och döda varelser som Jesus och Muhammed, åter under GUDs beskydd - de åtnjuter ett perfekt liv i denna världen och för evigt.

Eftersom våra liv i denna världen är en rad test, utformade för att avslöja våra polyteistiska idéer, är idoldyrkan den enda oförlåtliga synden (4:48, 116). Världen är gudomligt utformad för att bekräfta vårt beslut om att antingen upprätthålla GUDs absoluta auktoritet eller Satans polyteistiska ståndpunkter (67:1-2). Dagen och natten ändras konstant för att testa vår villighet att upprätthålla GUDs lagar genom att iakttaga Gryningsbönen och fastan under de längsta, varmaste dagarna. Endast de som är helt övertygade om GUDs absoluta auktoritet räddas (26:89).