Hüd (Hüd)

1. A.L.R. Detta är en skrift vars verser fulländats, och därefter förtydligats.* Den kommer från en Ytterst Vis, en Mest Vetande. 

*11:1 Vår generation kan lyckosamt nog bevittna två mäktiga fenomen i Koranen; (1) en extraordinär matematisk kod (Appendix 1), och (2) ett litterärt mirakel av otroliga proportioner. Om människor försöker skriva ett matematiskt strukturerat verk, kommer de numeriska manipulationerna allvarligt påverka den litterära kvalitén. Koranen är ett exempel på litterär fulländning.

Koranen: Guds Budbärare

2. Den proklamerar; "Ni ska inte dyrka annat än GUD. Jag kommer till er från Honom som en varnare, och som en bärare av goda nyheter.

3. "Ni ska sträva efter er Herres förlåtelse, och sedan vända er till Honom i ånger. Han kommer då att välsigna er generöst under en förutbestämd tid, och ge Sin nåd till de som förtjänar den. Vänder ni er bort, befarar jag att ni går straffet på en storslagen dag till mötes."

4. Till GUD är er slutliga återvändo, och Han är Allsmäktig.

5. Sannerligen, döljer de sina innersta tankar, som om det skulle hindra Honom från att känna till dem. I själva verket, när de täcker sig själva med sina kläder, känner Han till alla deras hemligheter och tillkännagivelser. Han känner till de innersta tankarna.

Försörjning Garanterad

6. Det finns inte en enda varelse på jorden vars försörjning inte garanteras av GUD. Och Han känner till dess riktning och dess slutliga öde. Allt är nerskrivet i ett fulländat dokument.

7. Han är Den som skapade himmlarna och jorden på sex dagar * och Hans (jordliga) herravälde var helt täckt av vatten ** för att testa er och för att urskilja de bland er som verkar rättfärdighet. Ändå, när du säger, "Ni kommer att återupplivas efter döden," brukade de som inte trodde säga, "Detta är uppenbarligen magi."

*11:7 De sex dagarna fungerar helt enkelt som en måttstock, som förser oss med en hel del information. På så sätt lär vi oss att det vida livlösa fysiska universumet skapades på två dagar, medan den lilla fläcken kallad "Jorden" skapades på fyra dagar (41:1012). Försörjningen av mat, vatten, och syre för jordens innevånare, var tvunget att beräknas och förberedas in i minsta detalj.

**11:7 Från början var jorden täckt av vatten. Därefter steg landmassorna upp, och kontinenterna drev isär.

8. Och fördröjer vi straffet de ådragit sig - för vi reserverar det för ett specifikt samhälle - säger de, "Vad är det som dröjer Honom?" Faktum är, att när det väl kommer till dem, kan ingenting stoppa det, och deras hånande kommer att återvända för att plåga dem.

9. Varje gång vi välsignar människan med nåd från oss, och sedan avlägsnar den, blir han förtvivlad, otacksam.

10. När vi välsignar honom efter att motgång drabbat honom, säger han, "All motgång har lämnat mig;" han blir upprymd, stolt.

11. Vad gäller de som ihärdigt håller ut, och som för ett rättfärdigt liv, förtjänar de förlåtelse och en generös belöning.

Guds Uppenbarelse är Tung

12. Du kanske vill bortse från en del av det som uppenbaras för dig, och du kanske blir irriterad över det. Dessutom kanske de säger, "Hur kommer det sig att ingen skatt kommer ner till honom, eller en ängel?" Du är bara en varnare; GUD kontrollerar alla ting.

13. Om de säger, "Han hittade på (Koranen)," säg då till dem, "Skapa då tio suror som dessa, påhittade, och bjud in alla ni kan, förutom GUD, om ni är sanningsenliga."*

*11:13 Koranens matematiska kod kan omöjligt imiteras (Se Appendix 1).

14. Om de inte lyckas besvara er utmaning, var då medvetna om att detta uppenbarades med GUDs kunskap, och att det inte finns någon annan gud än Honom. Kommer ni då att underkasta er?

15. De som ägnar sig åt detta världsliga liv och dess materiella fåfängor, kommer vi att ersätta för deras verk i detta livet, utan minsta reducering.

16. Det är de som gav upp sin del i Livet Efter Detta, och följaktligen är Helvetet deras öde. Alla deras verk är förgäves; allt de har gjort kommer att tillintetgöras.

Koranens Matematiska Kod

17. Vad gäller de som får ett solitt bevis* från sin Herre, rapporterat av ett vittne från Honom, och innan det, var Moseboken ett föregående exempel och en nåd,**kommer de absolut att tro. Vad gäller de som inte tror bland de olika grupperna, väntar Helvetet dem. Hys inga tvivel; detta är sanningen från er Herre, men de flesta människorna tror inte.

*11:17 Koranens 19baserad kod är ett inbyggt bevis på gudomligt författarskap. Det är anmärkningsvärt att ordet "Bayyinah" (bevis) nämns i Koranen 19 gånger.

**11:17 Som det visar sig, var även Moseboken matematiskt komponerad, med "19" som gemensam nämnaren. Se Fotnot 46:10 och Appendix 1.

18. Vilka är ondare än de som hittar på lögner om GUD? De kommer att ställas inför sin Herre, och vittnena kommer att säga, "Det var dessa som ljög om sin Herre. GUDs förbannelse har drabbat överträdarna."

19. De avviker från GUDs väg, och försöker göra den krokig, och de tror inte på Livet Efter Detta.

De Som Inte Tror

20. Dessa kommer aldrig att komma undan, ej heller kommer de att finna några herrar eller mästare som kan hjälpa dem mot GUD. Straffet kommer att fördubblas för dem. De har inte lyckats höra, och de har inte lyckats se.

21. Det är dessa som förlorar sina själar, och idolerna de fabricerat kommer att förkasta dem.

22. Det råder inga tvivel om att de kommer att vara de värsta förlorarna i Livet Efter Detta.

De Som Tror

23. Vad gäller de som tror och som för ett rättfärdigt liv, som ägnar sig själva till sin Herre, är de Paradisets invånare; däri visats de för evigt.

24. Dessa två grupper kan liknas vid de blinda och döva, jämfört med de som kan se och höra. Är de likvärdiga? Ska ni då inte ta er i akt?

Noak

25. Vi sände Noak till sitt folk med orden; "Jag kommer till er som en tydlig varnare.

26. "Ni ska inte dyrka annat än GUD. Jag befarar att ni går straffet på en smärtsam dag till mötes."

27. Ledarna bland hans folk som inte trodde, sa, "Vi ser att du bara är en människa som oss, och vi ser att de första människorna att följa dig är de värsta ibland oss. Vi ser att ni inte har någon fördel över oss. I själva verket tror vi att ni ljuger."

28. Han sa, "O mitt folk, tänk om jag har ett solitt bevis från min Herre? Tänk om Han välsignat mig av Sin nåd, fast ni inte kan se det? Ska vi tvinga er att tro på det?

29. "O mitt folk, jag ber er inte om några pengar; min lön kommer endast från GUD. Jag avfärdar inte de som trott; de kommer att möta sin Herre (och endast Han kommer att döma dem). Jag ser att ni är okunniga människor.

30. "O mitt folk, vem kan skydda mig mot GUD om jag avfärdar dem? Ska ni då inte ta er i akt?

All Makt Tillhör Gud

31. Jag påstår inte att jag äger GUDs skatter, ej heller känner jag till framtiden, ej heller påstår jag mig vara en ängel. Ej heller säger jag till de som föraktas i era ögon, att GUD inte kommer att ge dem några välsignelser. GUD vet bäst vad som finns i deras innersta tankar. (Gjorde jag det,) skulle jag vara en överträdare."

32. De sa, "O Noak, du har argumenterat med oss, och fortsatt argumentera. Vi utmanar dig att frambringa domen du hotar oss med, om du talar sanning."

33. Han sa, "GUD är Den som frambringar den till er, om Han så önskar, och då kan ni inte komma undan.

34. "Även om jag gav er råd, kan mitt råd inte hjälpa er om det är GUDs vilja att vilseleda er. Han är er Herre, och till Honom kommer ni att återvändas."

35. Om de säger, "Han hittade på den här historien," säg, "Om jag hittat på den är jag ansvarig för mitt brott, och utan skuld för de brott ni begår."

36. Noak inspirerades: "Ingen mer från ditt folk kommer att tro, utöver de som redan tror. Bli inte ledsen över deras handlingar.

37. "Bygg arken under vår uppsikt och med vår inspiration, och vädja inte till Mig för de som överätt; de är ödesbestämda att drunkna."

Skrattar Bäst Som Skrattar Sist

38. När han byggde arken brukade hans folk skratta åt honom när de passerade honom. Han sa, "Ni kanske skrattar åt oss, men vi skrattar åt er, precis som ni skrattar åt oss.

39. Ni kommer säkerligen att få veta vem som kommer att drabbas av ett förnedrande straff, och ådra sig evig bestraffning."

40. När vår dom kom och atmosfären kokade över, sa vi, "Bär ett par av varje sort på den,* tillsammans med din familj, förutom de som är fördömda. Ta med dig de som trott," och endast några få har trott med honom.

41. Han sa, "Kom ombord. I GUDs namn skall den segla och gå iland. Min Herre är Förlåtare, Den Barmhärtigaste."

42. När den seglade med dem, i vågor stora som berg, ropade Noak till sin son, som stod isolerad: "O min son, kom med oss; var inte med de som inte tror."

43. Han sa, "Jag kommer att söka skydd på toppen av ett berg, så att jag kan skydda mig från vattnet." Han sa, "Det finns ingenting som kan skydda någon idag från GUDs dom; endast de som förtjänat Hans nåd (kommer att räddas)." Vågorna skilde dem åt, och han var bland dem som drunknade.

Vart Arken Landade

44. Det förkunnades: "O jord, sluka ditt vatten," och, "O sky, upphör." Vattnet sjönk då undan; domen uppfylldes. Arken landade till slut på Judéens kullar.* Då förkunnades: "Överträdarna har gått förlorade."

*11:40 & 44 Detta är Guds bevisade sanning: Noaks ark tillverkades av stockar som bundits samman utav primitiva rep (54:13). I motsats till allmän uppfattning, var översvämningen begränsad till området kring det vi idag kallar för Döda Havet, och djuren var endast Noaks boskap; inte alla djur som levde på jorden.

45. Noak bad till sin Herre: "Min Herre, min son är en del av min familj, och Ditt löfte är sant. Du är den visaste av de visa."

Myten om Medling

46. Han sa, "O Noak, han tillhör inte din familj. Det är inte rättfärdigt att be Mig om något du inte vet någonting om.* Jag upplyser dig, så att du inte ska vara som de okunniga."

*11:46 Medling är Satans effektivaste redskap när det gäller att locka in folk i idoldyrkan. Abraham kunde emellertid inte hjälpa sin far, inte heller kunde Noak hjälpa sin son, eller Muhammed hjälpa sina egna släktingar (2:254, 9:80 & 114).

47. Han sa, "Min Herre, jag söker skydd hos Dig, så att jag inte ber Dig igen om något jag inte vet någonting om. Om Du inte förlåter mig och har barmhärtighet över mig, kommer jag att tillhöra förlorarna."

48. Det förkunnades: "O Noak, gå i land med frid och välsignelser över dig och över de nationer som kommer att härstamma från din följeslagare. Vad gäller de andra nationerna som kommer att härstamma från dig, kommer vi att välsigna dem för en tid, och sedan överlämna dem till ett smärtsamt straff."

49. Detta är upplysningar från det förflutna som vi uppenbarar för dig. Du visste ingenting om dem - vare sig du eller ditt folk - före detta. Ha därför tålamod. Den slutliga segern tillhör de rättfärdiga.

Hüd: Ett och Samma Budskap

50. Till `Ad skickade vi deras bror Hüd. Han sa, "O mitt folk, dyrka GUD; ni har ingen annan gud än Honom. Ni hittar på.

51. "O mitt folk, jag ber er inte om någon lön. Min lön kommer endast från Den som initierat mig. Förstår ni inte?

52. "O mitt folk, sträva efter förlåtelse från er Herre, och ångra er sedan inför Honom. Han kommer då att ösa gåvor från skyn över er, och öka er styrka. Återgå inte till att vara överträdare."

53. De sa, "O Hüd, du har inte visat oss något bevis, och vi tänker inte överge våra gudar på grund av det du säger. Vi kommer aldrig att tro med dig.

54. "Vi tror att några av våra gudar hemsökt dig med en förbannelse." Han sa, "Jag vittnar inför GUD, och ni vittnar likaså, om att jag förkastar idolerna ni satt upp

55. "vid sidan av Honom. Så ge mig ert gemensamma beslut, utan dröjsmål.

56. "Jag har satt min tillit till GUD, min Herre och er Herre. Det finns inte en enda varelse som Han inte kontrollerar. Min Herre är på den rätta vägen.

57. "Vänder ni er bort, har jag levererat till er vad jag sänts med. Min Herre kommer att ersätta er med andra människor; ni kan inte skada Honom det minsta. Min Herre kontrollerar alla ting."

58. När vår dom kom, räddade vi Hüd och de som trodde tillsammans med honom, av nåd från oss. Vi räddade dem från ett hemskt straff.

59. Sådant var 'Ãd - de ignorerade sin Herres uppenbarelser, lydde ej Hans budbärare, och följde sätten av varenda envis tyrann.

60. Följaktligen, ådrog de sig fördömelse i denna världen och på Återuppståndelsens Dag. Sannerligen, förnekade 'Ãd sin Herre. Sannerligen, har 'Ãd, Hûds folk, utplånats.

Sãleh: Ett och Samma Budskap

61. Till Thamüd sände vi deras bror Sãleh. Han sa, "O mitt folk, dyrka GUD; ni har ingen annan gud än Honom. Han initierade er från jorden, och etablerade er sedan på den. Ni ska sträva efter Hans förlåtelse, och sedan ångra er inför Honom. Min Herre är alltid nära, deltagande."

62. De sa, "O Sãleh, du brukade vara populär bland oss innan detta. Förbjuder du oss att dyrka det som våra föräldrar dyrkar? Vi är fulla av tvivel beträffande allt du har sagt till oss."

De Som Inte Tror Förlorar Alltid

63. Han sa, "O mitt folk, tänk om jag har säkra bevis från min Herre, och nåd från Honom? Vem skulle skydda mig mot GUD om jag inte lydde Honom? Ni kan endast stärka min förlust.

64. "O mitt folk, detta är GUDs kamel, för att tjäna som bevis för er. Ni ska låta henne äta från GUDs jord utan att skada henne, så att ni inte ådrar er ett omedelbart straff."

65. De slaktade henne. Han sade då, "Ni har bara tre dagar kvar att leva. Det är en profetia som är oundviklig."

66. När vår dom kom, räddade vi Sãleh och de som trodde med honom av nåd från oss från förödmjukelsen på den dagen. Er Herre är Den Mäktigaste, den Allsmäktige.

67. De som överträdde utplånades av förödelsen, som lämnade dem i sina hem, döda.

68. Det var precis som om de aldrig bott där. Sannerligen, har Thamûd förkastat sin Herre. Absolut, har Thamûd ådragit sig sin utplåning.

Abraham och Lot

69. När våra budbärare gick till Abraham med goda nyheter, sa de, "Frid." Han sa, "Frid," och tog snabbt fram en rostad kalv.

70. När han såg att deras händer inte rörde vid den blev han misstänksam och rädd för dem. De sa, "Var inte rädd, vi är utsända till Lots folk."

71. Hans fru stod upp, och hon skrattade när de gav henne de goda nyheterna om Isak, och efter Isak, Jakob.

72. Hon sa, "Ve mig, hur skulle jag kunna få ett barn vid min ålder, och här är min man, en gammal man? Detta är verkligen konstigt!"

73. De sa, "Finner du det konstigt för GUD? GUD har tilldelat er Sin nåd och Sina välsignelser, O helgedomens invånare. Han är Prisvärdig, Ärorik."

74. När Abrahams rädsla lagt sig, och han fick de goda nyheterna, fortsatte han att diskutera med oss beträffande Lot's folk.

75. Abraham var verkligen kärleksfull, extremt snäll, och lydig.

76. "O Abraham, avstå från detta. Er Herres dom har utfärdats; de har ådragit sig ett oundvikligt straff."

Homosexualitet Fördöms

77. När våra budbärare gick till Lot blev de illa behandlade, och han generades av deras närvaro. Han sa, "Detta är en svår dag."

78. Hans folk kom springande; de hade vant sig vid sina syndiga gärningar. Han sa, "O mitt folk, det vore renare för er om ni tar mina döttrar i stället. Ni ska respektera GUD; skäm inte ut mig inför mina gäster. Finns det inte en enda förnuftig man ibland er?"

79. De sa, "Du vet mycket väl att vi inte har någon användning för dina döttrar; du vet precis vad vi vill ha."

80. Han sa, "Jag önskar att jag var tillräckligt stark, eller hade en mäktig bundsförvant!"

81. (Änglarna) sa, "O Lot, vi är din Herres budbärare, och dessa människor kan inte röra dig. Du ska ge dig av med din familj under natten, och låt inte någon av er se tillbaka, förutom din fru; hon är fördömd med de som är fördömda. Deras utsatta tid är morgonen. Är morgonen inte snart nog?"

Sodom och Gomorrah Förstörs

82. När vår dom kom, vände vi upp och ner på den, och öste hårda, förödande stenar över den.

83. Sådana stenar var utsedda av er Herre för att träffa överträdarna.

Shu'aib: Ett och Samma Budskap

84. Till Midyan skickade vi deras bror Shu'aib. Han sa, "O mitt folk, dyrka GUD; ni har ingen annan gud än Honom. Ni ska inte luras när ni mäter eller väger. Jag ser att ni är framgångsrika, och jag befarar att ni går straffet på en överväldigande dag till mötes.

85. "O mitt folk, ni ska ge hela mått och full vikt, rättvist. Lura inte människorna på deras rättigheter, och far inte med osanning på jorden.

86. "Det GUD ger er, oavsett hur lite, är mycket bättre för er, om ni verkligen är troende. Jag är inte en förmyndare över er."

87. De sa, "O Shu'aib, föreskriver din religion för dig att vi måste överge våra föräldrars religion, eller sköta våra affärer hur vi vill? Nog är väl du känd för att vara barmhärtig, vis."

88. Han sa, "O mitt folk, tänk om jag har solitt bevis från min Herre; tänk om Han gett mig en stor välsignelse? Det är inte min önskan att göra det jag uppmanar er att inte göra. Jag vill bara rätta till så många fel jag kan. Min vägledning beror helt och hållet på GUD; jag har satt min tillit till Honom. Jag har helt och hållet underkastat mig Honom.

89. "Och, O mitt folk, provoceras inte av era invändningar mot mig till att ådra er samma förödelser som Noaks, Hûds, eller Sãleh's folk; och Lot's folk är inte så avlägsna er.

90. "Ni ska be till er Herre om förlåtelse, och sedan ångra er inför Honom. Min Herre är Barmhärtigast, Snäll."

91. De sa, "O Shu'aib, vi förstår inte mycket av det du säger till oss, och vi ser att du är maktlös bland oss. Vore det inte för din stam skulle vi ha stenat dig. Du har inget värde för oss."

92. Han sa, "O mitt folk, inger min stam större respekt än GUD? Är det därför ni inte bekymrat er för Honom? Min Herre är fullt medveten om allt ni gör.

93. "O mitt folk, fortsätt att göra vad ni vill, vilket även jag kommer att göra. Ni kommer säkerligen att få veta vilka av oss som kommer att ådra sig ett förnedrande straff; ni kommer att få veta vem som ljuger. Avvakta bara i förväntan, jag kommer också att avvakta i förväntan med er."

94. När vår dom kom räddade vi Shu'aib och de som trodde med honom, av nåd från oss. Vad de onda beträffar, drabbades de av en katastrof som lämnade dem döda i sina hem.

95. Det var precis som om de aldrig existerat. På så sätt gick Midyan förlorat, precis som Thamûd gått förlorat innan dess.

Moses

96. Vi sände Moses med våra tecken och en stor auktoritet.

97. Till Farao och hans råd. Men de lydde Faraos befallning, och Faraos befallning var inte vis.

98. På Återuppståndelsens Dag kommer han att leda sitt folk ända till Helvetet; vilken miserabel boning att vistas i!

99. De har ådragit sig fördömelse i detta livet, liksom på Återuppståndelsens Dag; vilken miserabel väg att följa!

Läxor Att Lära

100. Detta är nyheter från tidigare samhällen som vi skildrar för dig. Vissa finns fortfarande kvar, andra har försvunnit.

101. Vi kränkte dem aldrig; de kränkte sina egna själar. Deras gudar, som de åkallade vid sidan av GUD, kunde inte hjälpa dem det minsta när er Herres dom kom. I själva verket, säkerställde de endast deras undergång.

102. Sådant var straffet som genomdrevs av er Herre när samhällena överträdde. Hans straff är verkligen smärtsamt, förödande.

103. Detta borde vara en läxa för de som fruktar straffet i Livet Efter Detta. Det är en dag då alla människor kommer att föras samman - en dag att bevittnas.

104. Vi har utsett en bestämd tidpunkt för det att äga rum.

105. Dagen det sker, kommer ingen själ att yttra ett enda ord, förutom enligt Hans vilja. En del kommer att vara miserabla, andra lyckliga.

106. Vad gäller de miserabla, kommer de att befinna sig i Helvetet, vari de suckar och jämrar sig.

107. Däri vistas de för evigt, så länge himmlarna och jorden består, enligt er Herres vilja. Er Herre gör vad Han vill.

108. Vad de lyckosamma beträffar, kommer de att befinna sig i Paradiset. Däri vistas de för evigt, så länge himmlarna och jorden består, enligt er Herres vilja - en oändlig belöning.

Att Följa Våra Föräldrar Blint En Stor Mänsklig Tragedi

109. Hys inga tvivel om vad dessa människor dyrkar; de dyrkar precis som de såg sina föräldrar dyrka. Vi kommer att straffa dem för den del de gjort sig skyldiga till, utan lindring.

110. Vi har givit Moses skriften, men den ifrågasattes, och vore det inte för ett ord redan fastställts av er Herre, skulle de ha dömts omedelbart. De är fulla av tvivel om det, misstänksamma.

111. Er Herre kommer säkerligen att belöna alla för deras gärningar. Han är fullt Medveten om allt de gör.

112. Fortsätt därför på vägen du ålagts följa, tillsammans med de som ångrat sig med dig, och överträd inte. Han Ser allt ni gör.

113. Dras inte mot de som har överträtt, så att ni inte ådrar er Helvetet, och inte finner några beskyddare att hjälpa er mot GUD, och sedan slutar som förlorare.

Tre av de Fem Bönerna

114. Ni ska iaktta Kontaktbönerna (Salat) vid dagens båda gränser, och på natten. De rättfärdiga verken utplånar de onda. Detta är en påminnelse för de som tar sig i akt.

115. Ni ska ihärdigt hålla ut, för GUD misslyckas aldrig med att belöna de rättfärdiga.

116. Om bara några av de från de tidigare generationerna haft tillräckligt med intelligens för att förbjuda ondska! Endast ett fåtal av dem förtjänade att räddas av oss. Vad överträdarna beträffar, var de upptagna med sin materiella lyx; de var skyldiga.

117. Er Herre utplånar aldrig ett samhälle orättvist, medan dess invånare är rättfärdiga.

Varför Skapades Vi

118. Om er Herre så önskat, skulle alla människor på jorden tillhört en församling (av troende). Men de kommer alltid att tvista om (sanningen).

119. Endast de som välsignats av nåd från er Herre (kommer inte att bestrida sanningen). Det är anledningen till att Han skapade dem.* Er Herres dom har redan utfärdats: "Jag kommer att fylla Helvete med jinner och människor, alla tillsammans."**

*11:119 Den Barmhärtigaste har skapat oss på denna jord, för att ge oss ytterligare en chans att förkasta vårt ursprungliga brott, och räddas (se Introduktionen och Appendix 7).

**11:119 Gud placerar inte en enda person i Helvetet; de väljer och insisterar på att komma till Helvetet.

120. Vi skildrar tillräckligt med berättelser om budbärarna för dig, för att stärka ditt hjärta. Sanningen har kommit till dig häri, liksom upplysningar och påminnelser för de som tror.

121. Säg till de som inte tror, "Gör vad ni kan, vilket också vi kommer att göra."

122. "Vänta sedan; vi kommer också att vänta."

123. Himmlarnas och jordens framtid tillhör GUD, och alla ting kontrolleras av Honom. Ni ska dyrka Honom och lita på Honom. Er Herre är aldrig omedveten om någonting ni gör.